serterapi.se

Terapi
Utbildningar
Föreläsningar
Kurser

Julkalendern 2021

dec
23

Vilken information vill glädje och nyfikenhet ge oss. (läs gärna inlägget om känslor som publ. den 29/11)

Glädjen får oss att må bra, den får oss att kliva upp ur sängen på morgonen och ta oss an dagen lättare och friare. Med glädjen får vi ett driv, att vara glada får oss att göra saker. När vi är glada blir vi inte stilla utan när vi är glada då vill vi uppleva mer glädje vilket leder till att vi hittar på mer och mer roliga saker. Vi behöver känna glädje för att hitta vår drivkraft.
Men det är inte helt lätt att känna denna känsla. Forskning visar att glädjen är den känsla som vi har svårast att känna, detta för att glädjen kan komma med mycket rädslor kring sig. Rädsla att kanske mista det som ger en glädje, rädsla för att det som får oss att må bra ska ryckas ifrån en. Därför kan gränsen mellan glädje och rädsla vara hårfin.

I terapirummet möter vi ofta många tunga och smärtsamma känslor och de måste självklart också få finnas men ibland om man varit en längre period i smärta så behöver man titta på vad som ger en glädje i livet. Oftast är det supersvårt att ens tänka glädje när man varit länge i smärta och då än mindre kunna känna den. Men ställ dig frågan ”Vad gjorde mig glad som barn?” Kanske var det när du planterade blommor med morfar, eller var det när du och vännerna lekte kull, eller var det när du dansade loss till musiken från högtalaren i barndomsrummet. Svaret på frågan kan leda dig till glädjen, är det i trädgården du finner glädje, eller till musiken, i det sociala? Glädjen informerar oss om att vi är lugna och trygga.

Nyfikenhet!
Nyfikenheten är även den en drivande känsla, den får oss att vilja ge oss ut i världen och utforska. Den får oss att agera och handla. Att vara nyfiken är otroligt viktigt, utan nyfikenheten hamnar vi lätt i en depression och man tappar meningen med livet. Nyfikenheten informerar oss om vår närvaro, att vi är i ett sammanhang med så mycket annat kring oss.

Så både glädje och nyfikenhet är två viktiga känslor som är absolut livsnödvändiga för att vi ska må bra, känna mening med livet och för att vi ska ha ett driv. Båda dessa känslor utsöndrar även må bra hormoner i kroppen som vi behöver för att återhämta oss från de känslor som smärtar oss. Reflektera gärna kring din glädje och din nyfikenhet? Vid vilka tillfällen känner du dig glad och vid vilka tillfällen känner du dig nyfiken?

Vill du komma i kontakt med oss så når du oss på mailen eller på telefon 042-213600.

dec
22

En av dagarna i utbildningen så tar vi ett varv där deltagarna får berätta vad ordet förlåt betyder för dem. För vissa betyder det inte så mycket men för vissa är detta ord väldigt laddat. Betydelserna varierar enormt och det är så viktigt att var och en av oss får ha vår syn och känsla för ordet i linje med ”vår sanning”.
Att förlåta kan ibland vara omöjligt, för hur kan man förlåta någon som gjort en väldigt illa. Hur kan man förlåta den som satt djupa sår, eller den som ärrat en för resten av livet? Man behöver inte förlåta. Vill man inte eller kan man inte så behöver man inte. Det kan vara befriande att veta. Ingen förutom du bestämmer om du skall förlåta eller inte.

Men det finns en annan sak man kan göra. Man kan försöka släppa taget om händelsen. Detta för att komma vidare, komma vidare för sin EGEN skull och INTE för förövarens skull. Ibland fastnar man i att någon gjort en illa, man vill inte förlåta och man ältar händelsen om och om igen. Den ligger som ett hinder på ens väg och man kan inte riktigt ta sig genom eller över det. Att processa det som hänt, dvs förstå sin egen känsla, sitt behov och i vissa fall förstå ATT man utsatts för en förövare, och sedan släppa taget om det. Det gör att man blir friare från det som hänt. Om man inte släpper taget så är man fast med sin förövare som kanske kommer vara ett hinder för en resten av livet. Att en förövare tagit för sig av ditt liv under en sekvens eller under en period av ditt liv är illa, låt inte din förövare få ta mer tid av dig, processa och släpp sedan taget.

Frågor du kan reflektera över: Vad betyder förlåt för dig? Vill du förlåta någon? Vill du släppa taget om någon eller något? Hur säger du förlåt när du gjort någon illa?
Vill du komma i kontakt med oss så når du oss på mailen eller på telefon 042-213600.

dec
21

Lucka nr 21: Iscensättningar
Iscensättningar, livets egen terapimetod. Detta verktyg som är ett av de viktigaste inom vår terapiform. Att förklara iscensättningar i skrift är otroligt svårt men vår intention är att alla ska kunna ha möjlighet att börja se och förstå detta begrepp, därför bjuder vi er idag på en föreläsning där ni kan höra utbildningsansvarig Anki Persson prata om och förklara hur en iscensättning skapas och hur den sedan återskapas genom livet.
Varmt välkomna till en föreläsning med själ och hjärta!

dec
20

En hälsning från Anki:
Mitt liv förändrades den dagen jag ”vaknade” och förstod att jag hade del i hur jag själv skapade livet. Jag sögs in i en värld av andlighet, terapi, psykologi, filosofi mm. För 32 år sen fanns inte samma utbud som idag (inget internet), så man var glad när man hittade böcker, terapiformer, kurser, utbildningar mm som man upplevde främjade ens utveckling. I allt detta hittade jag till Institutet för Psykoterapi där man verkligen fick finnas, med känslor, tankar, kropp och själ, man var i grupper och gick enskild terapi. Den upplevelsen blev viktig för mig samtidigt som jag läste psykologi, behandlingsarbete och pedagogik på Malmö Högskola (idag Universitet).
Terapin blev en väg att gå där jag lärde mig om iscensättningar och hur genomlevandet av känslor förändrade och förlöste de mönster som hindrat mig i livet. Det blev med den ingångspunkten jag skapade SER-terapeututbildningen. Sen 1994 har jag jobbat som terapeut och haft grupper, kurser och 2002 började jag utbilda i regressionsterapi och sedan 2005 även i SER-terapin.

På alla platser/lokaler jag och utbildningen varit har jag alltid försökt skapa en varm och välkomnande energi. Många som går i grupperna upplever att de känner sig som ”hemma” här, och längtar oftast tillbaka till tiden de var i utbildningen och i ”sin grupp”. En del att skapa ett välkomnande klimat är att dekorera för julen. Bjuda på julgott och en mysig stämning.

Jag har alltid varit en julnörd och älskat samvaron, färgerna, glittret och ljusen. Jul för mig har varit olika genom åren. När jag var yngre var den förknippad med förväntningar, förväntningar på att få mysa och titta tv (jag är i generationen där detta var en ynnest), äta godis och mat och framför allt julklapparna. När jag blev äldre blev det också roligt att ge julklappar, jag var barnsligt förtjust i att göra julkalender med små paket till min dotter. Känslan av att förlänga julens förväntan och spänning. Det är nog många med mig som gillar samma med tanke på att detta blivit en hel industri med julkalendrar för vuxna.
En period när jag mådde sämre så var själva julafton förknippat med lite stress, man ska ju alltid vara glad på julafton och social. Julen är ju förknippat med att man har en familj, släkt, vänner eller partner man kan fira med. Det kan sen inte vara vilken släkt, partner eller familj som helst utan det ska vara gemytligt, kärleksfullt, harmoniskt. Hur många har det? Släktingen som ständigt ska påpeka: Har du inte mött någon än (till den som är singel)? När ska vi se barn hos er då? (till de som kanske inte vill eller kan få barn). Har du inte fått jobb än, mm. ”Finn fem fel” - personen som alltid lyckas trycka på just den ömma punkten.

Sen finns det dem som inte gillar julen eller att julen är förknippat med smärta, sorg och ensamhet. Jag har haft tur att ha en familj där man firar tillsammans, har trevligt, äter gott och trivs med varandra, men till dem som inte har det önskar jag att ni denna jul går till den organisation eller sällskap som anordnar jul för alla att kunna komma till. Sitt inte ensam om du inte vill eller behöver.

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
varma hälsningar Anki

dec
19

Söndag och 4e advent. Var befinner du dig i livet just idag? Har du möjlighet att ta en liten stund för dig själv och lyssna på dagens ljudfil?
Idag bjuder vi på en ljudfil som är inspirerad av Charles Dickens ”En julsaga”. Klassikern som många av er säkert sett vid juletid någon gång i livet och har ni inte det så finns det en uppsjö av varianter på detta verk.
I ljudfilen du få ta del av så är det DU som blir huvudperson i denna julsaga. Du kommer få resa i tiden och möta de olika andarna, precis som i sagan och filmen. Hoppas och önskar dig en riktigt fin lyssning på denna variant av Julsagan.

dec
18

Under oktober/november månad så hade vi en efterlysning på våra sociala medier efter änglar som lever mitt ibland oss och gör gott för andra. Man kunde skriva till oss och nominera en ängel, en ängel som förtjänat att lyftas fram för att få lite extra uppskattning. Vi har fått många fina nomineringar vilket gör oss varma i hjärtat, att se så mycket godhet som finns i vårt samhälle gör oss hoppfulla och väldigt glada.

Den andra julängeln som vi valt att lyfta fram är Beatrice som nominerades av Camilla med motiveringen:
”Vi har känt varandra ca 6 år och hon har alltid varit omtänksam och go.
I somras blev min bror, som jag är väldigt nära, akut sjuk och hamnade på NIVA-avdelning i Linköping. Han hade bla fått en elak bakterie och hjärnhinneinflammation och lite annat. Han var riktigt sjuk och medvetslös.
Jag har ca två timmar med bil enkel resa till Linköping, så en rätt så lång resa tur och retur när jag var helt ur balans efter det som hänt brorsan. Min vän Beatrice släppte allt vad hon hade och körde mig till Linköping flera ggr under en månads tid, tror det var sex ggr. Ska tillägga att hon har man och barn. Hon har ställt upp och lyssnat, och tröstat mig. Ringt och sms:at flera gånger/dag bara för att höra hur jag mådde. Hon kastade sig flera gånger i bilen för att åka hem till mig när hon hörde att jag var helt förstörd. Varit med vid läkarsamtal och antecknat. Verkligen tagit sin tid till mig.
Tyvärr slutade det med att min bror somnade in. Beatrice stod vid sidan hela tiden och stöttade mig. Hon kände inte ens min bror.
Dagen innan vi hade begravning så var hon på kyrkogården och tände ljus där han skulle få sin viloplats, hon tyckte att det skulle va ljust när vi kom dit dagen efter. Hon tänkte även ett ljus på mina föräldrars grav.
Detta var så himla fint gjort alltihopa som hon gjorde för mig, jag vet inte ens hur jag ska tacka henne. Hon är min ängel, alldeles underbar människa.”

Du fina ängel som gör så gott där du befinner dig i livet, tack för allt du gör för dina medmänniskor, tack för att du är du. Du är så värdefull och gör skillnad, och vi tackar dig med att skicka ett litet gåvopaket till dig. Och tack till dig Camilla för att vi fick ta del av er historia och ”lära känna” denna ängel genom dig. Även du kommer att få en liten gåva av oss med motiveringen det krävs en ängel för att se en ängel!

dec
17

UTLOTTNING:
Bertil vill idag lotta ut ett bokpaket till någon av våra följare. Bokpaketet innehåller Lysa med eget ljus, Det terapeutiska mötet, Kroppen i psykoterapi.
För att deltaga i utlottningen så märk ett mail ”Värdefulla Bertil” och maila det till oss. Uppge även din mail och ditt telefonnummer så att vi kan nå dig om det blir du som har turen att vinna. Du kan deltaga i utlottningen till fredag den 20 december och vinnaren meddelas på mail.

Tips! Till dig som redan har Bertils böcker i din bokskatt, var med i utlottningen ändå och ge böckerna till en vän, en fin gåva att ge den man vill göra något gott för.

En hälsning från Bertil:
Om några veckor är det 50 år sedan jag började arbeta som psykolog, 1972. Varför kan man förstås undra. Men jag minns hur min pappas verkstad var en knutpunkt för samtal. Där satt många och pratade länge om livet och det som förevar. Jag satt också där som liten. Kanske var det min första skola i samtalet. Inget konstigt utan mer att just samtala. Sedan fanns förstås de mer oklara sambanden. En önskan att förstå de vuxna och mig själv. Vara värdefull för dem. Vara värd att bli älskad, att förstå vad som är viktigt Men så tydligt tänkte jag inte då. Mina tankar var förstås ett barns tankar. Min undran ledde med tiden till Lunds universitet och psykolog utbildning och psykoterapeut kompetens.

1972 började jag arbeta på en slutenvårds klinik för tonåringar. Med tiden sedan i öppenvård för psykiatri, först för vuxna sedan i barnpsykiatri. Efter 20 år blev jag privatpraktiserande och har så fortsatt. Under den tiden utvecklades EFB och tankarna kring iscensättning som en viktig del av psykoterapi i samverkan med Nenne Holm. Ett antal år arbetade jag också med kvalitetsarbete för företag och organisationer. Sedan länge undervisar jag på SER akademin där mina och Görgen Olssons böcker kommer till användning.

Så var det detta med julen.
Jag inser att jag är privilegierad. Julen var en tid av förväntan och glädje i min barndom.
Men: jag vet av erfarenhet i arbetet hur julen kan vara en tid av rädsla på grund av tex missbruk och våld. Eller en tid av stor ensamhet och utanförskap. Kom ihåg dem som inte har det så lätt i denna tid, utan kanske till och med svårt.
En julgåva till mindre lyckligt lottade kan ha en mycket stor betydelse!
God Jul på er alla och jag önskar er allt gott!

Bertil Gyllensten
Leg Psykolog Leg Psykoterapeut

dec
15

Skam & Rädsla
(läs gärna inlägget om känslor som publ. den 29/11)

Skam:
Att känna skam. Skammen kommer liksom de andra känslorna i nyanser, att känna sig förödmjukad, kränkt, löjlig, förnärmad, värdelös, dum, otillräcklig, skuldbelagd, utstött, nedvärderad, underlägsen, oviktig, generad, oduglig. Det finns så klart flera nyanser, listan kan göras lång.
Någon av dessa nämnda nyanser av skam har nog alla upplevt någon gång. Dessa känslor uppstår när vi är tillsammans med andra människor. Andra människor får oss att känna skam. Sen tar vi absolut med oss känslan och bär på den i vår ensamhet kanske, men den uppstår när vi är i ett sammanhang, när vi är sociala.

Egentligen är skammens uppgift att hjälpa oss att fungera i en grupp, att inte klampa över andras gränser. Skammen skall hjälpa oss att hålla tillbaka oss. Att bara köra över och pusha på när man är i en grupp gör att det blir svårt med samarbete.
MEN, har vi blivit mycket skammade som barn så blir skammen inte en hjälp för oss. Den blir ett hinder i stället och gör att vi faktiskt får det svårt när vi är i sociala sammanhang. Har någon skrattat åt oss som barn, har vi blivit förlöjligade etc så bär vi med oss det mönstret och den erfarenheten och vågar kanske inte ta plats i en grupp. Eller så har kanske den erfarenheten lärt oss att stänga av vår skam så att vi blir respektlösa, gränslösa och kör över andra. Då blir vårt mönster/erfarenhet av skam till ett hinder och det är motsatsen av det skammen vill hjälpa oss med.

Därför är det viktigt att jobba med sin skam, att genomleva den, förstå den, förstå ursprunget, var den kommer från. Så fundera på hur din skam agerar, hjälper den dig eller stjälper den dig?

Rädsla:
Rädslan, oron, som även kan uppträda i panik form, i skräck och fruktan. Alla känslor kommer i ett spektra och så även denna. Rädsla kan se olika i men grunden är den samma. Rädslan skyddar oss från att råka illa ut, den varnar oss för fara. Rädslan håller oss tillbaka, skyddar oss och även denna känsla är något som skall vara bra för oss. Den ska hjälpa oss.

MEN, även här kan vi ha blivit pålagda onödig rädsla av andra. Vi har sett och upplevt andras rädslor och gjort dem till våra. Speciellt som barn då vi inte kunde förstå om rädslan var sann eller inte. Att exempelvis se sin mamma skräckslagen över en spindel, den rädslan är inte sann (om vi bor i Sverige där spindlar inte är farliga). Men mamma var rädd och då blir det sant för oss att spindlar är farliga. Vi får en rädsla påklistrad hos oss, hur många andra sådana rädslor har fastnat på oss?

Att möta rädslor, titta på dem och genomleva dem är av stor vikt. Vi kan frigöra oss från onödiga rädslor genom att göra det omedvetna medvetet.
Hur har du det med rädslor? Vad är du rädd för? Hindrar rädslorna dig i ditt liv? Eller är rädslorna sunda och skyddar dig? Borde du känna mer rädsla än du gör, behöver du skydda dig mer?

Vill du komma i kontakt med oss? Sänd ett mail eller ring oss på 042-213600.

dec
14

Innehåller ett erbjudande till dig, värt upp till 640 kr.
Nästa utbildare att presentera är Marion Falk. Marion vill ge dig en gåva: Du får en värdecheck på 20% på vårens kortare kurser. En gåva värd mellan 200 - 640 kr. Vill du ta del av denna värdecheck som du kan använda när du anmäler dig till vårens kortare kurser, då skickar du ett mail till oss: info@serterapi.se. Märk mailet med ”värdefulla Marion”, skriv ditt namn och din mailadress så skickar vi dig ett mail tillbaka med din värdecheck. OBS! Du förbinder dig inte till något när du tar del av värdechecken, separat anmälan till dessa kurser krävs.

En hälsning från Marion:
För mig är livet ett spännande och kreativt äventyr. Jag är väldigt nyfiken till min natur och vill gärna prova olika saker och möjligheter. Jag har satt i gång många projekt, till exempel när jag arbetade som bildlärare på ett vårdgymnasium och eleverna fick använda Dunkers kulturhus och de utställningar som fanns där. De fick syn både på konsten och sig själva genom olika ingångar och uppgifter. Vi arbetade också över ämnesgränserna. Allt handlar om att hitta vägen genom kreativitet.
Att i lagom doser utsätta sig för det som man är rädd för eller det som känns svårt. Här kan man hitta ingången till sig själv, den nyckel man behöver. Det behövs också ett vittne till processen, en person man kan känna sig trygg med. Det är utmanande att möta sitt inre jag, och den inre sanningen. I Bildterapi arbetar man med att gestalta det som dyker upp, i samtalet mellan klient och terapeut, och det klienten vill arbeta med, det kan vara genom färg, lera eller annat material. I bilderna finns en berättelse som bara bildskaparen känner till. I drömmarna som Freud kalla ” en kungsväg till det undermedvetna” finns också symboler bilder och sammanhang. De kan också målas och bearbetas genom en kreativ process.

På SER- Akademin använder vi skapandet i kombination med teori. Här finns också en utveckling för dig som individ och genom samarbete med de andra kursdeltagarna. Har arbetat med undervisning på många olika sätt allt från Folkhögskola, gymnasium och andra utbildningar. Arbetar som bild och symbolterapeut med mottagning i Lund. Har även stor erfarenhet att arbeta med personer med funktionsvariationer och missbruksproblematik.
Bild och Symbolterapeut med steg 1 i psykoterapi. Utbildad vid Niarte Bildinstitut och Symbolon hos Åke Högberg. Utbildning i Imagework hos Dina Glouberman i England och under flera år arbete med drömmar hos Ole Vedfelt. Verksam keramiker med verkstad i Helsingborg.

Julen känns som om den kommer med ett krav och samtidigt en förväntan av gemenskap och samhörighet. Jag har tillbringat många jular bland dem jag älskar mest, min familj, och jag har också varit själv under julen och upplevt hur det känns. Alla förväntningar skapar någon typ av stress, positiv eller negativ. Kanske finns det också en längtan efter något. För två år sedan satte jag mig på tåget och åkte till Järvsö. Min son och hans familj körande bil från Stockholm. Jag var först på plats så min uppgift var att handla och laga mat tills de kom. Ute var det snö och det lyste från ett skidspår utanför fönstret. Äntligen var vi där tillsammans. När vi ätit gick vi ut och gjorde en stor härlig snögubbe. Vi gjorde också snölyktor som vi sen kunde tända och titta på när vi kom in. Jag hade så klart papper och kritor med mig så barnen kunde vara kreativa när de hade lust.

Vi var ute på fjället och körde i de snötäckta backarna, eller i längdspåret. Elvira nästan 5 år lärde sig åka med slalomskidor och Linnea 3,5 år åkte pulka och tränade på knappliften. Naturen och snö av kristaller som reflekteras av ljuset, något man kan kalla magi i dess ursprungligaste form, det gör mig lugn och tacksam över livet. Liksom barnen och familjen och att få vara tillsammans.

I år väntar vår familj på ett nytt litet barn som är planerat att komma den 24 december. Så i år vet vi inte riktigt hur vår jul kommer att bli. Vi längtar och önskar att allt skall gå bra. Jag står standby för att ta hand om de andra 4 barnen när det är dags.
Önskar er en RIKTIGT FIN JUL och ett GOTT NYTT ÅR
Marion Falk