serterapi.se

Terapi
Utbildningar
Föreläsningar
Kurser

Serterapi

maj
04

När själens smärta blir fysisk

I denna uppsats får Du läsa om hur en psykosomatisk sjukdom uppstår, vad som händer med kroppen när man drabbas, hur prognosen ser ut för den drabbade och hur möjligheterna ser ut till att bli fri den psykosomatiska sjukdomen via traditionell vård och via det alternativa behandlingssättet.

Jag presenterar även sjuksköterskans kontra läkarens syn på hur vården tar hand om en person med psykosomatisk sjukdom, vilket ”typ” av människor som lättare drabbas och slutligen mina egna ord om vad jag, som blivande SER-terapeut, tänker och tycker i frågan.

Psykosomatiska sjukdomar av Kristina Bergius SERvt12

apr
20

Jag och många andra kvinnor som vuxit upp i dysfunktionella familjer har inte fått lära oss hur man ska bete sig i en sund kärleksrelation eller ens vad en sund kärleksrelation är för något. Vi har dålig känslomässig kontakt med oss själva och dras omedvetet till män som låter oss iscensätta våra egna barndomstrauman. Vi dras till de som ska agera motspelare i vårt livs drama. Och vi gör det gång på gång i den ena teateruppsättningen efter den andra. Varje gång vi sätter upp vår pjäs hoppas vi på succé, trots det slutar det ändå i fiasko. När vi inser att det inte hjälper att byta ut medspelarna tvingas vi titta på den roll vi själva iklätt oss.

Det inre sårade barnet i vuxna kärleksrelationer - uppsats av Lena Molin SERvt12

apr
17

I utbildningen ska eleverna skriva en uppsats, ett examensarbete där de binder samman kunskapen från utbildningen med ett ämne. Denna uppsats handlar om krisens stadier. Stadierna jämförs med terapins processer.

Mitt arbete handlar om, och beskriver vad en kris är för något. Jag går in och förklarar krisens olika faser hur man med vissa verktyg utifrån SER-terapi kan hjälpa människor som hamnat i kris. Jag anser att resultatet jag fått fram är en god beskrivning på vad ordet kris står för, samt en liten vägledning hur jag som SER-terapeut kan hjälpa människor som hamnat i livskris att komma rätt igen.

Kris vad är det? Uppsats av Liselott Fri SERvt12

apr
11

Det största kännetecknet för en psykopat är bristen på känslor och empati, även om de vet skillnaden mellan "fel och rätt " så är de utan skam, skuldkänslor och ånger när de gör eller gjort något. De kan säkert säga att de ångrar sig om det passar deras syften men ej känna det. En psykopat kan fungera i samhället, både ha arbete och familj. Det är personerna runt om psykopaten som blir drabbade, de kan ställa till med mycket "problem" som chef, arbetskollega eller partner. De brukar vara specialister på att manipulera sin omgivning och en typisk känsla när man har med psykopaten att göra är att man tror sig vara "galen". De manipulerar och skuldbelägger, är man då en reflekterande och ansvarsfull människa så tar man lätt in vad som sägs och tror det är fel på en själv.

Hares lista över kriterier för psykopati
Patienten ges 1 poäng för de egenskaper som överensstämmer väl med personligheten och 2 poäng för de som överensstämmer mycket väl. Summan av dessa poäng kan bli som mest 40. Gränsen för psykopati går vid ett sammanlagt poängtal på 30 eller mer.

 Talför/ytlig charmig
 Förhöjd självuppfattning/grandios
 Behov av spänning/blir lätt uttråkad
 Patologiskt lögnaktig
 Bedräglig/manipulativ
 Saknar ånger och skuldkänslor
 Flackt, ytligt känsloliv
 Kall/bristande empatisk förmåga
 Parasiterande livsstil
 Bristande självkontroll, tex. lättväckt aggressivitet
 Promiskuöst eller/och egoistiskt sexualliv
 Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder)
 Saknar realistiska, långsiktiga mål; agerar kortsiktigt och kan inte planera på lång sikt
 Impulsiv
 Ansvarslöshet, tex som förälder eller chef
 Tar inte ansvar för sina handlingar
 Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden
 Ungdomsbrottslighet (före 15 års ålder)
 Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning, begår till exempel nya kriminella handlingar under permission
 Kriminell mångsidighet, flera typer av lagbrott

Enligt Alice Millers böcker I begynnelsen var uppfostran och Det självutplånade barnet så föds vi inte onda utan det är uppfostran som gör oss till de vi är. Idag vet forskarna att det även kan finnas genetiska orsaker finns till varför vissa blir psykopater. I BBC dokumentären What makes us good or evil? så upptäcker en av forskarna att han har samma gener och hjärna som en psykopat, men har inte blivit en mördare. Så vad skiljer? Forskaren trodde själv att skillnaden ligger i att han haft en kärleksfull uppfostran, så även om han inte kan känna empati utan har en väldigt kall sida så har hans uppfostran hjälpt honom i att inte utveckla kriminalitet.

Vetenskapens värld sände BBC dokumentär den 2/4, 6/4 och 7/4 2012 i SVT2 (tyvärr finns den inte längre på SVTplay, men den finns på youtube utan svensk text.
"Vem är psykopat? Det finns förändringar i hjärnan hos psykopater, som kan förklara varför de verkar sakna moral. Men alla psykopater blir inte massmördare, tvärtom har en del fördel av sina speciella egenska...per. I den här filmen från BBC använder sig forskarna av allt från magnetkameror till blodprov för att hitta kroppsliga förklaringar till ondska. De har studerat hjärnorna hos massmördare och jämfört dem med andra på jakt efter vad som skiljer dem från andra. Och visst hittar de avvikelser, men de upptäcker också att människor med exakt samma avvikelser finns mitt ibland oss. Dessutom letar man efter den mänskliga moralen - när lär sig ett barn vad som är rätt och fel? " (från SVT sida/ Vetenskapensvärld)

What makes us good or evil? Del 1
What makes us good or evil? Del 2
What makes us good or evil? Del 3
What makes us good or evil? Del 4

Artikel på SVT Psykopater kan inte hjälpas till empati

Efter att SVT visade filmen "Vem är psykopat?" (Vetenskapens värld i SVT2) så svarade Märta Wallinius, psykolog, forskare och anställd inom rättspsykiatrin, på SVT.se-besökarnas frågor om psykopater och psykopati. Här kan du läsa hela chatten.

mar
14

Vi har startat med kortare kurser i Bildterapi, Du och din livsväg, Lär dig se, förstå och bli hel i dina relationer., Stresshantering och mindfulness. Vissa av dem kommer igen både vår, sommar och höst. Välkomna :-)

mar
01

Anki Persson har blivit intervjuad av frilans journalisten Charlotte Pehrson. Artikeln var i bilagan till Norra skånes tidning lördag den 25 februari och i Skånska dagbladet söndagen den 26 februari.

Artikeln handlar om Iscensättningar, hur barndomen återskapas i vuxenlivet. Läs artikeln här

feb
03

Den australienska sjuksystern Bronnie Ware har under sina år på ett sjukhem (där patienterna kommer i slutskedet på deras liv) frågat sina patienter om de ångrar något från sina liv, den insamlade informationen lades ut på en blogg och nu har hon skrivit boken ”The Top Five Regrets of the Dying Här kommer hennes lista på vad folk ångrar mest.

1. De skulle uppfyllt sina drömmar, i stället för att lyssna på andra.
– Det här var det vanligaste av allt. Många hade inte ens uppfyllt hälften av sina drömmar, och tvingades dö med den vetskapen. De önskar att de levt sina liv som de själva velat, och inte det liv som andra förväntade sig att de skulle göra.

2. Inte jobbat så hårt.
- Varje man sa likadant. De missade sina barns uppväxt och hade velat spendera mer tid med sina fruar. Alla män jag pratade med ångrade djupt att de hade låtit jobbet ta så stor plats i sina liv.

3. Vågat säga ifrån.
– Många människor höll tyst för att inte riskera vänskapen med andra. Som ett resultat av det fick de alltid böja sig och fick ett mediokert liv, utan chans att bli den de verkligen hade kunnat bli. Många utvecklade en bitterhet över detta.

4. Haft bättre kontakt med vännerna.
– Det är först på dödsbädden som de flesta människor inser hur mycket de saknar sina vänner. Och under de sista veckorna av livet är det svårt att få kontakt med alla. Många av patienterna hade haft fullt upp med sina egna liv och tappat kontakten med sina vänner. Alla saknade dem när de dog.

5. Tillåtit sig själva att vara gladare.
– Många förstod inte förrän på slutet att känna glädje är ett val man kan göra. De hade stannat i gamla hjulspår och behållit den familjära säkerheten. Rädsla för förändringar hade gjort att de låtsades vara nöjda med tillvaron, fast de i själva verket längtade efter att få skratta på riktigt och ha riktigt kul igen.
Källa: The Guardian

Som terapeut kan jag ofta ställa frågan ”när du ligger på din dödsbädd kommer du vara nöjd med ditt liv när du tittar tillbaka” Denna fråga brukar öppna diskussionen hur nöjd är jag med mitt liv idag, finns det något som jag kan ändra på redan nu, vad är viktigt för mig? Lägger jag min tid på det som verkligen betyder något för mig?

Jag har själv många år varit övertygad och försöker leva efter det som är genuint och sant för mig, att relationer är viktigare än saker/ting och att våga ”öppna den där dörren fast den känns läskig”. För tänk att ligga på sin dödsbädd och ångra allt man inte vågat, alla dörrar som man gått förbi av rädsla för att misslyckas eller att bli avvisad m.m. Tänk om man kunde skriva på sin gravsten Nåväl jag prövade i alla fall… Varma hälsningar Anki Persson

jan
22

Då är utbildningarna igång igen efter ledigheten. Denna helgen är det en av grupperna som går första året, bland annat har det varit föreläsning i Objektrelationsteori och våra psykiska försvar. Projektion är en av de försvarsmekanismer vi använder mest när det gäller att slippa ta ansvar för vad vi känner, agerar, är och tänker. Vi projekterar istället ut våra svagheter, begränsningar osv på andra. Exempelvis: Vi projekterar att andra hindrar oss, när det egentligen är vi själva, vi vill att andra ska ändra sig istället för att titta på hur vi själva skapar situationen m.m.

dec
07

Vi har haft bildterapi i utbildningen dessa dagar. Bildterapi som process kan vara helande och användas till exempelvis: Stressrelaterade tillstånd kan mildras, att uttrycka och bearbeta svåra, överväldigande upplevelser, att utforska och lära känna sig själv. Från och med 2012 har vi även bildterapi i kortare kurser, för er som vill göra en inre process. Se datum i kalendern eller läs mer om kursen här