serterapi.se

Terapi
Utbildningar
Föreläsningar
Kurser

Uppsatser

nov
17

Den här uppsatsen ”How to gro old” grundar sig i mina egna tankar om mitt åldrande. Jag är nu mitt i livet. Jag har sista halvan av livet kvar. Hur kommer den sista halvan att vara och kännas? Jag hade många rädslor och förutfattade meningar innan jag började skriva.
Vad har du för tankar, rädslor och fördomar inför åldrandet? Vad är det som skrämmer dig mest?
Min största rädsla är att jag ska dö innan jag dör. Att jag ska sluta leva och njuta av livet, eftersom jag har fastnat i mitt åldrande och bara kan se förluster och det negativa. Rädslor och negativa förväntningar på det mentala planet är inte alltid verkligheten.
Jag vill acceptera och ta åldrandet med jämnmod samt behålla en positiv attityd. Det är inte hur man har det utan hur man tar det.

Erik Erikson, Maslow och chakrasystemet är överens om att vi har en inre drivkraft som medför att man kan utvecklas livet ut. Att bli dem vi är ämnade att vara, känna att vårt liv är meningsfullt, ger glädje till oss själva och andra.
Uppsats av SER-terapeut Ann-Sofi Larsson How to grow old

okt
28

Jag förlorade inte mitt barn men min dotter. En uppsats av SER-terapeut Katarzyna Persson om att vara förälder till ett transsexuellt barn
En studie om anhöriga till transsexuellas upplevelser och hur SER-terapins verktyg kan användas som kan tillämpas för att bearbeta känslor i samtalsterapi

Till alla anhöriga till transsexuella personer, stödet för anhöriga är fortfarande bristfälligt som bäst inom detta fält. Det är därför lätt att känna sig ensam på sin resa, men det är tack vare er som jag vet att jag inte är ensam med mina känslor och det är ni som gett mig styrkan att skriva denna uppsats.

”Det enda jag ville var att leva i enlighet med mitt sanna själv. Varför var det så svårt?” Hermann Hesse I Demian

Bakgrunden till denna uppsats är väldigt personlig. Jag har själv genomgått känsloresan som förälder till ett transsexuellt barn. När denna resa började hade jag ingen professionell person att prata med eller att finna stöd hos. Det första beskedet från min dotter angående könsbytet var när hon fyllde 18 år. Det var då när hon skaffade sig ett ID-kort med det nya killnamnet och visade det för mig. I den stunden trodde jag att det var ett skämt, tills jag insåg verkligheten. Denna chock kom som en kalldusch. Jag var väldigt förvirrad och visste inte hur jag skulle hantera detta besked. Det gällde mitt barn och jag visste inte hur jag skulle hjälpa och stödja henne. Jag glömde mig själv och förstod inte att jag började min egen sorgeprocess som mamma och anhörig till ett transsexuellt barn. Jag försökte göra mitt bästa och göra allt jag kunde under den tiden för att mitt barn inte skulle känna sig ensam. Under en lång period genomgick jag en stor sorg och hade ingen att prata med om detta. ........

Jag förlorade inte mitt barn men min dotter. En uppsats av SER-terapeut Katarzyna Persson om att vara förälder till ett transsexuellt barn

okt
01

En uppsats om skuggan
Idag( 2019) pratas det mycket om psykisk ohälsa bland vuxna och att den tillika breder ut sig bland ungdomar. Vilket ses som ett stort problem idag. Många av oss har växt upp och växer upp i familjer där man lever under stark press att passa in i det sammanhang man är del av. Förväntningar på hur man ska bete sig och vad som är acceptabelt styrs mycket av rädslan att bli utesluten ur gruppen. Vissa delar av oss har vi varit tvungna att förneka och förpassa till en dold sida inom oss för att passa in inom den norm som råder. Det naturliga och spontana känslouttryck som barn har är många gånger skrämmande för vuxna och måste kontrolleras. Vilket leder till att dessa delar av vår personlighet blir dolda för oss. Under vår uppväxt så fick vi veta, av vuxna som fanns runt oss, vilka sidor av oss som var acceptabla och vilka som ej var tillåtna. Vårt naturliga spontana livsbejakande jag blev undanskymt för oss. Dessa sidor förpassades till skuggsidan och blev osynliga men som likväl påverkar oss i vuxen ålder. Många av oss fick lära sig att undertrycka behov för att inte vara till besvär, till exempel behov av tröst, närhet, värme, uppmärksamhet och att få uttrycka sina känslor. Dessa undertryckta behov skapar beteenden, som triggas igång när vi hamnar i situationer som väcker de känslor, som är förknippade med de behov som ej blev tillgodosedda. Vilket, som jag ser det, skulle kunna vara en orsak till den psykiska ohälsa som råder idag. Och detta kan avhjälpas med olika terapimetoder som till exempel SER-terapi.
Skuggan en uppsats av SER-terapeut Ulla Holstad

mar
02

Vi är många som hamnat i tankarnas och känslornas våld. De har tagit över och invaderat vårt sinne, likt en ostämd symfoniorkester som aldrig slutat spela. Hela tiden den där musiken (tankar och känslor)inne i huvudet, konstant. Utan att kunna trycka på paus. Det fria och ljusa barnasinnet har förvandlats till ett mörkt vansinne. Till en början utan någon direkt inverkan på måendet men som så sakteliga visat sig som oro, stress och ångest. Som har varit omöjligt att ta sig ur. Man har mått skit!
Kanske denna uppsats kan fungera som en väckarklocka och vara en inspirationskälla. Som kan ge hopp om att det går att komma ut ur vansinnet tillbaka in i ett klart sinne, fundamentet till konstant välmående. I den innevarande stunden.
Känslor bits inte, en uppsats av Malin Olsson SERvt15

dec
02

Självkänsla är det begrepp som står för hur vi värderar oss själva, den avgör i hög grad hur vi handskas med utmaningar i livet och om vi betraktar oss själva som värda att vara lyckliga. Vår självkänsla återspeglas i hur vi lever våra liv, hur väl vi kan identifiera och känna våra egna behov och hur vi tar hand om oss själva, vilka beslut vi fattar, hur vi relaterar till andra människor samt hur vi återhämtar oss efter svårigheter. Självkänslan börjar formas i oss direkt efter födseln och om vi utvecklar en låg eller hög självkänsla beror på hur vi blir bemötta och speglade av våra föräldrar. När vi som barn inte blir speglade och inte upplever oss som hållna eller burna av våra föräldrar börjar vi anpassa oss till vad vi tror att föräldern vill ha, av rädsla för att bli utan kärlek. I denna anpassning skapar vi ett falskt själv som blir den del av oss som senare navigerar genom livet. Som vuxna känner vi det inre barnets oförlösta smärta och skapar utifrån vårt omedvetna iscensättningar för att till slut kunna hitta en väg ut ur smärtan. SER-terapin erbjuder många olika metoder för att kunna bearbeta den oförlösta smärta som vi har inom oss och som gör att vi blir sjuka eller att vårt liv inte fungerar bra. …
Uppsats om självkänsla av Maria Olofsson

nov
05

Möta skammen ansikte mot ansikte – att bygga styrka över tid
Den här uppsatsen handlar om skam, vad skam är, varför den uppstår och hur SER-terapeuten kan jobba tillsammans med sin klient kring skam. Skam är en av våra grundkänslor och syftar till att hjälpa oss att förstå gränssättningar till andra människor. Den naturliga instinkten vid skam är att backa undan och att ge andra utrymme. Om vi under vår barndom inte har möjlighet att bli speglade i våra känslor och behov i de vuxna vi har runt omkring oss får vi svårt att förstå, tolka och lära känna våra egna känslor. Vi kan börja tro att det är oss det är fel på och en inneboende skam kring ”jag är fel” börjar gro. Istället för att bygga en stark självkänsla så växer en tvivlande känsla på oss själva och skammen blir mer eller mindre konstant i våra liv. Det vi kan göra för att medvetandegöra och synliggöra vår inre skam är att börja prata om den. För att nå dit finns det lite olika vägar. SER-terapeuten besitter många olika verktyg som kan göra en klient tillräckligt bekväm för att våga börja prata om den inneboende skammen.
Möta skammen ansikte mot ansikte en uppsats av Anna Finnborg SERht16

jul
24

Sorg är en känsla som alla någon gång i livet får känna på. Mer eller mindre. Det finns en del myter som många av oss tror på som till exempel att sorgen går över om vi inte pratar om det som hänt (då slipper vi känna) eller att det går över med tiden. Det är viktigt att veta att alla känslor är naturliga och måste få finnas. Vi har ett val mellan att lägga ett lock på våra känslor eller att med hjälp lyfta upp dem och bearbeta dem så att livet blir lite lättare att leva. I SER-terapin hjälper terapeuten klienten att med olika metoder komma åt känslor som är nedtryckta och i vissa fall bortträngda eller glömda. Att våga möta svåra känslor ger oss möjlighet att leva ett liv i mer glädje och frihet.
Uppsats om sorg och sorgebearbetning av Lena Andreasson SERvt16

jun
03

Jag har valt att skriva om ett ämne som berör mig väldigt djupt, och det är om ångest, och framför allt om GAD som står för generelle ångest. Anledningen till mitt val är att jag tyvärr har en lång erfarenhet hur det är att leva med generell ångest. Ångesten fanns där oavsett hur mycket medicin jag fick.
När ångesten har tagit över våra liv, så är det ett tydligt tecken på att vi måste ta tag i våra liv, ingen behöver lida. Det förflutna när vi var små hjälplösa barn kan inte förändras. Men tack gode gud för nuet, den kan vi förändra i allra högsta grad, den går att påverka. Och det gör vi genom att våga öppna vår stora famn och söka hjälp. Att våga söka hjälp i form av samtalsterapi för att vi ska få ihop vårt livs pussel, för att kartlägga vårt liv, se helheten, se verkligheten...
Vad är ångest och hur uppstår den? En uppsats av Violetta Popovska SERht16

apr
09

Att kombinera massage och SER-terapi kan nå en helhetsbehandling av kropp och själ, vikten av samspelet mellan kropp och själ och att fysisk smärta ofta har sin grund i själslig obalans.

Jag vill visa att man genom massageterapi ofta kan få en god början på att ”lösa upp” andra knutar än enbart muskelknutor. Att efter massageterapi sedan arbeta vidare med SER-terapi bestående av samtalsterapi och/eller EFB terapeutiska andningsövningar och/eller Regressionsterapi för att ge en bestående balans mellan kropp och själ och därmed stor hjälp mot själslig och fysiska smärta.
Massageterapi i kombination med SER-terapi, uppsats av SER-terapeut Niklas Vestling

mar
18

Mentalisering och anknytning - hur hänger det samman?
Att mentalisera kan beskrivas som ”att se sig själv utifrån och andra inifrån”

Människans djupaste önskan är att bli sedd och förstådd. Därför försöker hon hela tiden förstå sina egna tankar, känslor och beteenden – men också andras. Man tolkar hela tiden sitt eget och andra människors beteende utifrån inre mentala tillstånd. Det handlar till exempel om att läsa av ansiktsuttryck, gester och röstlägen hos andra och skapa hypoteser om vad som rör sig inom dem, och på motsvarande sätt vända uppmärksamheten inåt mot sina egna känslotillstånd och försöka förstå vad man själv känner. Kort uttryckt kan man beskriva det som att man ser sig själv inifrån och andra utifrån. Att på detta sätt tolka och förstå beteenden utifrån inre, mentala tillstånd kallas för mentalisering.

…att mentalisera måste man först ha gjort tillsammans med någon annan innan man kan göra det själv. I en bra terapi etablerar terapeut och klient en anknytningsrelation som kan fungera som en trygg bas varifrån klienten kan utforska svåra känslor och smärtsamma minnen.
Här kommer SER-terapin väl till pass med sin inriktning på att bearbeta de känslor vi en gång som barn har tryckt undan. SER-terapin handlar om att både se och förstå våra känslor, beteenden och tankar men med fokus på att tillåta, uppleva och genomleva de känslomässiga smärtor man bär på.

Mentalisering och anknytning. Uppsats av SER-terapeut Åsa Alexandersson